Drömmar: Ett opium för folket

By virre

Jag avskyr drömmare, det finns så många sådana nötter i världen. Man sitter i sina lägenheter och drömmer sig iväg till bättre platser. Man vill ha ett stabilt förhållande med en kärleksfull fru, en ny fin lägenhet med bra utsikt, och ett fast jobb med en fast inkomst och spara tillräckligt varje månad, och sedan ska man leva lycklig resten av livet.
Jag tycker sånt är jävligt sketchy alltså, vad är det för mesig dröm, säkert hälften av alla som är över 30 år lever ju redan sådär. Ska man sträva efter något ska man väl kunna komma på något bättre än att låta sig passas in i ett jävla lämmeltåg som inte är påväg någonstans utom mot en gapande avgrund av tom skam när man 75 år gammal inser att man har levt ett helt liv utan att leva, och i det läget är det väl bara att hoppas på att man stuckit ut från mängden så pass mycket att man skaffat sig en revolver, så att man iallafall kan sätta ett slutgiltigt stopp för skiten. Jag tycker att det är att förminska sig själv när man drömmer om att uppnå något som vilken dummerjöns som helst med lagom utbildning och lite företagsamhet kan skrapa ihop innan man ens nått 30-årsstrecket.
Att överhuvudtaget drömma är jävligt fånigt tycker jag, det är något som folk gör som inte har kontroll nog för att ta itu med verkligheten och styra upp den till en acceptabel nivå utan måste leva sig in i något slags dockhus i sin egen hjärna. Råfjantigt, vakna upp till verkligheten, klipp er, och skaffa ett jobb, så ska ni nog se att saker och ting ljusnar.
Av den anledningen drömmer jag inte, jag lägger ner energin på att få ett så bra liv som möjligt i verkligheten istället, och jag måste erkänna att det går ganska bra. Jag tjänar pengar och har sällskap som jag trivs i, och dessutom oroar jag mig inte för framtiden. Framtiden kommer att komma, oavsett hur jag förbereder mig, så det är bättre att sikta på nuet, och försöka få ut så mycket som möjligt av det istället. Eftersom mina krav just nu är att kunna betala räkningarna och bränna några tusen på krogen varje helg så har jag uppfyllt mina mål helt och fullt, vilket gör mig till en bättre människa än alla jävla drägg som aldrig tar tag i saker.

2 kommentarer till “Drömmar: Ett opium för folket”

  1. Maggish säger:

    Tjena, nee drömma är inte ett dugg fånigt tycker jag. Det är drömmar som får en att se framåt i tiden när man inte har det så jäla bra som man hade velat… sen skapar man ju själv sin tillvaro som man lever i. Heippa!

  2. Pär säger:

    vaäre för fel p& drömma nurå. dee bara knäckskallar som du själv som inte vågar! idiot! dumhuvud! babian! kvinna!

Lämna ett svar